Vad är insulinresistens?

En metabol pandemi

Debattören och författaren Lars Bern pratar om den metabola pandemin, som också är namnet på en av hans böcker. Den orsakar 40 miljoner dödsfall per år. Orsaken är metabolt syndrom, alltså att sjukdomarna som uppkommer på grund av detta, är kostrelaterade. Vi äter bokstavligen ihjäl oss. Och kriterierna på metabolt syndrom är orsakade av insulinresistens. Och det vill vi undvika eftersom det är orsaken till många av våra så kallade välfärdssjukdomar. Samhällets kostander för det metabola syndromet uppgår till 75% av sjukvårdskostnaderna, vilket i Sverige innebär 225 miljarder/år.

Insulin är ett hormon som styr över de andra hormonerna. Typ kungen av alla hormoner. Det får kroppens celler att kommunicera och är en förutsättning för liv. Insulinet styr energibalansen, elektrolytbalansen och det vi kanske tänker på först, insulinnivåerna.

Vårt stora intag av högprocessade kolhydrater och sockerliknande mat och dryck, har kraftigt ökat trycket på de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln. Insulinnivåerna i blodet måste öka i takt med blodsockernivåerna för att hålla blodsockret inom hälsosamma gränser. Men våra celler är inte gjorda för att ta emot stora mängder insulin och höga sockerhalter. De organ som kan försvara sig, gör det genom att inte lika lätt släppa in sockret, genom att öka motståndet i insulinportarna. Insulinresistens uppkommer när det krävs ännu högre nivåer av insulin för att hålla blodsockret på hälsosamma nivåer. Systemet blir tröttkört. Även andra hormoner påverkas av detta och kan bli resistenta. Leverns celler är de som i första hand tar hand om insulinet från bukspottkörteln och först blir insulinresistent.

Muskel- och fettceller som utsätts för överskottsenergi i form av glukos, lagrar den energin som fett. Men det gör också levern, som då kan bilda fettlever. Precis som alkohol kan.

Hur behandlas detta problem, som bland annat är orsaken till diabets typ 2, av sjukvården? Jo, genom att sänka blodsockernivåerna med mer insulin och insulinstimulernade läkemedel. Samt behandling av andra riskfaktorer som högt blodtryck och högt kolesterol. Ibland föreslås också livsstilsförändringar i from av kalorifattig kost och mer motion.

En bättre och mer logisk metod för att sänka blodsockernivåerna, enligt Agneta Schnittgers bok “Insulin – den felande länken”, vore att drastiskt sänka kolhydratintaget. Då minskar insulinbehovet, insulinkänsligheten ökar och insulinresistensen minskar succesivt. Glukos- och insulinbelastningen på kärl och nerver sjunker och de inflammatoriska processerna avtar. Plack och avlagringar som består av sockerproteiner minskar. Många organ tillfrisknar succesivt, även om inte alla organ kan bli sitt gamla jag igen.

Det finns enligt Schnittger bara ett sätt att orsakbehandla insulinresistens, metabolisk fettma och dess följdsjukdomar. Det är att sänka kolhydratinnehållet i kosten tills man får effekt på det så kallade långtidsblodsockret, blodtrycket, kolesterolet och vikt, genom att låta levern tillverka det socker kroppen behöver. För det gör den. De som haft metabolt sjuka har kvar intolerans för kolhydrater, och får se kostomläggningen som livslång. Men vinsten är ett friskare liv med ett minimum av medicinering.

Insulinresistens är mycket vanligt och går ofta hand i hand med fetma, pre-diabetes, typ 2-diabetes, PCOS, hjärt/kärlsjukdom, Alzheimer, mental ohälsa, vissa cancerformer och andra metabola sjukdomar som högt blodtryck och icke alkoholrelaterad fettlever.

En överkonsultion av kolhydrater lagras som sagt som fett med hjälpa av insulin och de hormoner och enzymer som styrs av insulinet. Höga insulinnivåer förhindrar fettförbränning. Intag av fett och kolesterol däremot, främjar fettförbränning, om insulinnivåerna inte är för höga.

Insulinresistens kan faktiskt utvecklas redan under fostertiden, om mamman är insulinresistent före och under graviditeten. Det kan göra att även fostret blir insulinresistent. Stora mödrar får stora barn.

Symtom på insulinresistens

Det vanligaste symtomet hos de flesta, innan pre-diabetes eller fullt utvecklad typ 2-diabetes, är ökad bukfetma. Detta kan du enkelt testa enligt instruktioner på sidan midja/höft-index.

Den vanligaste teorin kring hur insulinresistens förvärras är att vi har en gräns för hur mycket fett som kan lagras i våra fettceller. När denna gräns har nåtts börjar vår kropp att lagra fett på mindre lämpliga ställen, speciellt runt organen i buken, som till exempel lever och bukspottkörtel, och i bukhålan. Detta kallas visceralt fett och när det ökar är det ett säkert tecken på insulinresistens. Det är ett lurigt fett som ökar risken för sjukdom.

De flesta mår bra i ett tidigt stadie av insulinresistens. Insulinet kan vara högt, trots att blodsockernivåerna är normala. Det är inte förrän blodsockret till slut börjar stiga, när insulinmaskineriet är slutkört, som andra symtom på högt blodsocker och typ 2-diabetes börjar visa sig. Det kan vara behov att kissa ofta, ökad törst, trötthet och ökad hunger.

När någon får diagnosen typ 2-diabetes har de troligen haft insulinresistens under flera år, kanske till och med i ett årtionde.

Hur vet du om du är insulinresistent?

Tyvärr ställs diagnosen sällan. Det beror inte på att det inte är ett vanligt, utan på läkare som i allmänhet inte beställer de tester som behövs för att kunna ställa diagnosen.

Här på sidan kan du antingen kolla via Midja/höft-index eller med hjälp av Insulinresistens-index, också kallat TyG-index. Det baseras på dina nivåer av triglycerider och fasteglukos. Dessa får du först ta på vårdcentral eller köpa via något företag som medisera.se eller werlabs.se.

Insulinkänsliga människor

Dessa människor har det som vanligtvis kallas “bra ämnesomsättning.” Många av oss kan komma undan med att äta “som vanligt” utan att gå upp i vikt eller tappa kontrollen över aptiten. Generellt sett, om du är fysisk och mentalt frisk, mår du bra och din kroppsvikt är naturligt normal och stabil, så faller du antagligen in i denna kategori. Då kan du antagligen äta naturliga kolhydrater som frukt och grönsaker relativt säkert, precis som våra friska förfäder gjorde, utan att oroa dig för hur många gram kolhydrat du äter per dag.

Men du kan fortfarande lätt bli insulinresistent om du äter mer raffinerade kolhydrater, särskilt när du blir äldre. Kolhydratmetabolismen tenderar att försämras med åldern. För att skydda dig mot insulinresistens bör du hålla dig till riktig mat och förhoppningsvis tappar du inte din förmåga att bearbeta kolhydrater senare i livet.

Insulinresistenta människor

Går du lätt upp i vikt? Då är du inte ensam. Om du har insulinresistens är din kolhydratmetabolism allvarligt skadad. Här på insulinresistens.se kan du uppskatta om du har insulinresistens. För de av oss som är insulinresistenta är den sorgliga sanningen att vi nog bör begränsa ALLA typer av kolhydrater, inklusive frukt, stärkelserika grönsaker (under jord), korn och bönor, inte bara tillsatt socker och raffinerade kolhydrater. Den lyckliga sanningen är att eftersom kolhydrater ligger till grund för de flesta av våra problem, har vi makten att förändra vår framtid genom att helt enkelt ändra vår kost.

Källor
Agneta Schnittger “Insulin – den felande länken”
Georgia Ede “How to Diagnose, Prevent and Treat Insulin Resistance”

Resurs
www.dietdoctor.com/se