Ingen speciell kost kan minska risken för att få COVID-19. Virus kan inte reproducera utan dig, så om de hittar dig går de in. Men som tur är så är din kropp beväpnad med ett sofistikerat säkerhetssystem för att identifiera och eliminera inkräktare av alla slag. Därför är det i hög grad ditt immunsystems kvalitet som i slutändan avgör ditt öde. Så finns det då en kost som stärker ditt immunförsvar?
Men även om det inte gjorts några dietstudier på detta så skulle det vara ett misstag att dra slutsatsen att kosten inte spelar någon roll i en pandemi. I själva verket borde en pandemi motivera oss alla att vara väldigt nogranna med kostens kvalitet, eftersom majoriteten av de som får allvarliga konsekvenser av COVID-infektioner har något gemensamt; dålig metabol hälsa.
Länken mellan metabol ohälsa och allvarliga fall av COVID-19
En ny studie på över 900 000 COVID-relaterade sjukhusvistelser i USA bekräftar att människor har mycket högre risk för komplikationer och dödsfall av detta virus om de har fetma, högt blodtryck och/eller typ 2-diabetes.
Även om dessa förhållanden kan verka orelaterade har de ofta samma underliggande problem: insulinresistens, eller pre-diabetes. Den dåliga nyheten är att minst en tredjedel av USAs vuxna befolkning har pre-diabetes – och 80% vet inte det, eftersom de flesta läkare fortfarande inte testar det. På riktigt. Blodsockret kan vara okej, medan insulinet går på högvarv.
Hos personer med insulinresistens tenderar insulinnivåerna att bli för höga. Problemet med höga insulinnivåer är att insulin inte bara är en blodsockerregulator – det är dessutom kungen av hormoner och styr över beteendet hos varje organsystem i kroppen. Höga insulinnivåer tar oss in i tillväxt- och lagringsläge, vilket gör det enkelt att samla överflödigt kroppsfett. Insulin spelar också en viktig roll för att kontrollera blodtrycket, blodsockret och immunförsvaret – alla tre är nära involverade i hur vi reagerar på COVID-19-infektioner.
Blodtryck. Människor med insulinresistens tenderar att ha onormalt låga nivåer av ett cellenzym som kallas ACE-2 (den huvudsakliga receptorn för coronavirus), vilket är ansvarigt för att sänka blodtrycket och skydda lungceller från skada. Det enda sättet COVID-19 kan få tillgång till någon mänsklig cell är att binda till ACE-2 först. Som en hemlig handskakning lurar den här snygga anslutningen cellen att låta sitt skydd vara avslaget och välkomna viruset. Eftersom COVID-19 binder samman ACE-2-molekyler har personer med insulinresistens som är infekterade med COVID-19 ännu färre ACE-2-enzymer tillgängliga för att hålla blodtryck och lungskador under kontroll, än vad de vanligtvis gör, vilket gör dem mer utsatta för komplikationer (Dalan et al. 2020).
Blodsocker. Väl inne kapar viruset cellens monteringslinjer för att göra kopior av sig själv. Det har länge varit känt att andningsvirus som influensa är särskilt illa hos personer med typ 2-diabetes, och med växande bevis som tyder på att högre blodsockernivåer uppmuntrar viruset att multiplicera snabbare (Drucker 2021).
Immunförsvar. Den här Stanford University-studien visade att immunförsvaret hos personer med insulinresistens reagerar mycket trögt och onormalt på andningsvirusinfektioner jämfört med metaboliskt friska människor, det tar vanligtvis minst sju dagar att börja montera ett försvar.
Kost för att minska risken för allvarlig COVID-19
Vilken kost kan hjälpa till att minska symtomen och risken för allvarlig COVID-19? Svar; all kost som håller blodsockret och insulinnivåerna på en hälsosamt nivå.
- Ät en näringsrik kost med ”riktiga” livsmedel. Riktig mat består av en enda ingrediens. Den saknar ofta innehållsförteckning. Ägg, nötter, lax, zucchini, biff och blåbär är alla exempel på riktiga livsmedel. Undvik processad fabriksmat och raffinerade kolhydrater som socker, mjöl, fruktjuice och spannmålsprodukter som orsakar onaturligt branta toppar i blodsocker och insulinnivåer.
- Ta reda på om du har insulinresistens. Vem som helst kan ha insulinresistens – även barn, elitidrottare och människor som är naturligt smala. Här på insulinresistens.se kan du läsa mer om vad insulinresistens är och vad du kan göra åt det. Här finns också möjlighet att testa ditt insulinresistens-index och midja/höft-index.
- Ha koll på ditt blodsocker. Människor med insulinresistens bearbetar inte kolhydrater normalt, så blodsockret kan bli högt mellan måltiderna. De flesta läkare letar efter diabetes genom att testa fasteblodsocker och långtidsblodsocker (HbA1c), de testar oftast inte för pre-diabetes, så ditt blodsocker kan vara okej medan insulinet går på högvarv.
Köp eller låna en enkel blodsockermätare eller använd en kontinuerlig glukosmonitor för att observera hur dina mat- och dryckesval påverkar ditt blodsocker under dagen. Om ditt glukos stiger till exempelvis 7,5 mmol/l eller högre är din nuvarande diet en dålig matchning för din ämnesomsättning. Att hålla det under 6,0 mmol/l är ett ännu hälsosammare mål. - Om du har insulinresistens, vidta åtgärder. Om du äter riktig mat men ändå inte kan uppnå hälsosamma nivåer på blodsockret bör du överväga att sänka kolhydratinnehållet. I kliniska studier på människor har kost med lågt kolhydratinnehåll gett bäst resultat när det gäller att sänka blodsockret, behandla typ 2-diabetes och hjälpa människor att minska sina diabetesläkemedel:
”Att minska det totala kolhydratintaget för individer med diabetes har visat mest bevis för att förbättra glykemi [blodsocker]” (Evert et al. 2019).
Kost med lågt kolhydratinnehåll kan också sänka blodtrycket och hjälpa dig att gå ner i vikt.
» Läs mer om hur du kan undvika insulinresistens eller bli av med den
Kolhydratbegränsning är säkert för nästan alla, men börja inte med en lågkolhydratkost utan att lära dig mer och diskutera det med din läkare. Särskilt om du tar receptbelagda läkemedel, har hälsoproblem eller för närvarande är sjuk med COVID-19 eller något annat infektion. Den goda nyheten är att även medelhavs-, paleo-, vegan- och vegetarisk kost kan modifieras så att de innehåller mindre kolhydrater. Så att du kan skräddarsy dessa så de passar dig.
Du kan lätt göra justeringar för att investera i din allmänna hälsa och stärka ditt försvar, inte bara mot allvarlig COVID-19-sjukdom, utan även mot andra virus – inklusive de som lurar runt hörnet som vi ännu inte har mött.
Källa Georgia Ede (Harvard-utbildad, certifierad psykiater som är specialiserad på närings- och metabolisk psykiatri)