Insulin och kroniska sjukdomar.

Här följer ett antal av våra kroniska välfärdssjukdomar och deras koppling till insulin.

”Högt insulin påverkar nästan alla degenerativa sjukdomar negativt. Som till exempel kranskärlssjukdom, högt blodtryck, cancer, stroke, diabetes, fetma, autoimmuna sjukdomar och psykisk sjukdom.”

Dr. Ron Rosedale
Ju mer insulinresistens, desto större risk för välfärdssjukdom. Från boken “Eat rich, live long” av Ivor Cummings och Jeffry Gerber MD”.

Hjärt/kärlsjukdom. Det är den vanligaste dödsorsaken och cirka 30 000 personer avlider varje år i Sverige på grund av hjärt/kärlsjukdom. En hjärtinfarkt innebär syrebrist i hjärtmuskeln, på grund av att ett koronarkärl täpps till. Processen startar med inflammatoriska förändringar och pålagringar i kärlen. I placken finns till exempel vissa LDL-partiklar som kommer dit för att laga. När ett plack brister kan det ge upphov till proppar. De viktigaste riskfaktorerna anses idag vara högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och tobak.

Ett alternativt synsätt är idag att metabolt syndrom är förenat med en lång rad riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdom, som höga insulinnivåer, glukosintolerans, diabetes typ 2, förhöjda triglycerider, sänkt halt av HDL-partiklar, små täta LDL-partiklar och högt blodtryck. Eftersom grundorsaken till det metabola syndromet är insulinresistens och höga insulinhalter, så behandlas dessa riskfaktorer bäst genom en sänkning av blodsockernivåerna, vilket sker genom minskat intag av kolhydrater. Insulinnivåerna sjunker i takt med blodsockret. Insulinkänsligheten ökar då insulinreceptorerna blir allt mindre belastade och insulinresistensen minskar.

Stroke. Kallas ibland slaganfall och är en hjärninfarkt, som i 85% av fallen beror på en blodpropp, vanligen med ursprung från halspulsådrorna. Men den kan också bero på en bristning i ett kärl i hjärnan, en hjärnblödning. Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke. Cirka 20% avlider, 30% blir gravt handikappade och cirka 50% blir så gott som återställda. Blodproppen kommer från plack som i grunden är kärlinflammation. En liten propp kan ge upphov till en mindre så kallad TIA-attack. Ofta löses den upp. Behandling och förebyggande åtgärder bör vara en antiinflammatorisk kost, lågkolhydratkost, tobaksstopp, fysisk aktivitet, stressreduktion och eventuellt läkemedel.

Hypertoni (högt blodtryck). Detta anses som en riskfaktor för hjärt/kärlsjukdom. I 95-98% av fallen vet man inte orsaken till det förhöjda blodtrycket. I Sverige behandlas en miljon människor med blodtryckssänkande läkemedel. I Frankrike behandlas 14 miljoner människor. Trettio procent av alla över 35 år och 25% av alla över 20 år mediciernas. Kostnaden per år i Frankrike är 2 miljarder euro.

Ju högre tryck desto större risk för hjärtinfarkt och stroke anses det. En diabetiker löper ännu större risk att drabbas. Medicinering kan enligt vissa studier minska risken något, men insjuknandegraden minskade inte. Studier visar också att en sänkning av det systoliska trycket under 140, som ofta är ett mål, inte minskade dödligheten.

Från början ansågs blodtryckssänkande läkemedel bara behövas vid mycket högt blodtryck. Men tidiga lobbyansträngningar ledde till att fullt friska människor började ordineras detta läkemedel. Syftet var att förebygga till exempel hjärtinfarkt, stroke eller njursvikt, sjukdomar som annars skulle uppkomma första decennier senare. Vinsten av en sådan medicinering för resten av livet skulle handla om veckor och månader, snarare än år, om överhuvudtaget alls. Det skriver Ralf Sundberg i sin spännande bok “Forskningsfusket bara fortsätter”. Han fortsätter med att förebyggande medicinering stöds av färre studier än vi tror. Resultaten överdrivs inte sällan av de forskare som varit inblandade, och får sedan extra fart av media och läkemedelsindustrins inflytande.

Rädsla och oro är inte sällan orsaken till förhöjt blodtryck. Den är också min egen reflektion. Och hur reagerar vi när vi får höra att ett något förhöjt blodtryck kan ge hjärtinfarkt. Troligen med rädsla. Rädsla driver faktiskt också upp blodsockret. Ingen läkare kan med absolut säkerhet säga att nyttan du eventuellt har av medicinering, överträffar risken för allvarliga biverkningar.

Den allmänna synen och rekommendationen är ät mindre, rör dig mer, gå ner i vikt och eventuell medicinering.

Konstant och för högt intag av kolhydrater gör att lagren på 2000 kalorier blir fulla. Då lagras energin från kolhydraterna som fett. Och dessutom kan kroppen i det läget inte bränna fett. Dessutom ökar risken för fettlever. Detta ger förhöjt fasteblodsocker. Levercellerna vill helt enkelt inte släppa in mer socker och blir resistenta. Det gör att bukspottkörteln måste producera mer insulin. Men insulinproducerande celler tröttas så småningom ut och producerar mindre insulin, trots att behovet är stort. Då stiger blodsockret. Insulinresistensen är ett faktum.

För att kroppsfettet ska börja förbrännas måste glukos och glukogenförråd först förbrukas för att insulinet ska sjunka och fettförbränning komma igång. Därför rekommenderas ofta att träna på morgonen innan frukost, då glukogenförråden minskat under natten.

Höga blodsockernivåer har negativa effekter på kärlväggarna. Glukos ökar vätskeinsamlingen i kärlträdet och höjer blodtrycket. Dessutom finns den inflammatoriska effekten på kärlen, som lägger grunden för åderförkalkning.

Insulin kan höja blodtrycket via flera mekanismer som till exempel ökat upptag av natrium via njurarna, aktivering av det sympatiska nervsystemet och hypertrofi (förstoring) av artärerna.

Vid essentiell hypertoni kan sänkning av blodtrycket med läkemedel aldrig få samma effekt som en naturlig sänkning av blodtrycket genom blodsockersänkande kost, rökstopp och fysisk aktivitet.

Dyslipidimi (blodfettsrubbningar). LDL-partiklar finns i 7 klasser. Ofta hör vi att allt LDL är “ont” kolesterol. Men det verkar bara vara den minsta partikeln, den lilla täta, som är skadlig, och som har en genomsnittsdiameter på 25 nm. Och gissa hur den skapas? Jo, från kolhydrater. Dessa små täta LDL-partiklar transporteras sedan ut i blodbanan och ingår i de arteriosclerotiska placken. Den tar sig in i kärlväggens endotel, där den oxideras under inverkan av insulin och orsakar sedan inflammation. Denna lilla rackare till LDL-partikel är en integrerad del i insulinresistenssyndromet och en riskfaktor för hjärtinfarkt.

Kolesterol är en mycket viktig molekyl för kroppen och återanvänds av levern efter att ha varit ute i kroppscellerna, varifrån det transporteras i HDL-partiklar. Kolesterol bidrar till bildandet av testosteron, progesteron, östrogen, kortison samt D-vitamin.

Ett högt kolesterolvärde behöver inte vara negativt, eftersom det kan innebära ett högt HDL-värde och ett normalt LDL-värde. Ett högt kolesterolvärde på grund av hög andel HDL-partiklar är faktiskt en skyddsfaktor för hjärt/kärlsjukdom. Och höga HDL-värden är ofta förenade med låga triglycerider.

Triglyceridvärden på över 1,7 mmol/l anses också vara tecken på metabolt syndrom och blodfettrubbningar. Överkonsumtion av kolhydrater i alla former höjer triglyceridhalten i blodet och andelen små täta LDL-partiklar. Dessa är inflammationsdrivande och kan framkalla åderförkalkning. Överskott av energi i form av kolhydrater omvandlas till triglycerider i levern.

Det du ska se upp med är höga värden av LDL, höga värden av triglycerider och låga värden av HDL. Det är en del av insulinresistenssyndromet.

» Läs mer om kolesterol och kolla dina värden – på riktigt.

Detta tillstånd ska i första hand orsaksbehandlas genom blodsockersänkande kost och fysisk aktivitet, som också leder till minskat midjemått och viktnedgång om det är aktuellt.

Diabetes typ 2. Diabetes typ 2 är en insulinsjukdom. Den grundläggande orsaken till diabetes typ 2 är insulinresistens. Metabolt syndrom orsakas av insulinresistens. Att insulin har den grundläggande betydelsen för alla våra kroniska sjukdomar, som kommer med stigande ålder, är inte lika välkänt. Och att insulin är kopplat till organismens åldrande är det inte många som tänker på och reflekterar över.

En bättre väg än att bara ösa på med insulin, är att på naturlig väg normalisera insulinnivåerna genom att drastiskt minska mängden kolhydrater och istället lita på leverns egen produktion av glukos. Kroppen går så småningom över till fett som bränsle, istället för, eller i kombination med, glukos från kolhydrater. Kroppen går över till fettförbränning. Många äter för mycket protein, vilket gör det svårare för kroppen att komma i så kallad ketos, fettförbränning.

När fettförbränningen kommit igång, minskar kroppens depåer av fett, vikten sjunker, insulinnivåerna sjunker, insulinresistensen minskar, varvid behovet av insulin minskar. Betacellerna i bukspottkörteln återhämtar sig och den egna produktionen kan förbättras.

Underfunktion av sköldkörteln (hypothyreos). Vanlig behandling är Levaxin, sköldkörtelhormon.

Alternativ uppfattning är att hypothyreos är associerad med insulinresistens. Sköldkörtelhormon i form av T4, omvandlas normalt i levern till fritt, aktivt T3. Om levern är insulinresistent fungerar inte denna omvandling och man får låga T3-värden. TSH från hypofysen ökar då för att försöka höja T3. Då har man en sviktande sköldkörtelfunktion.

Om insulinhalten i blodet sjunker, ökar leverns förmåga att omvandla T4 till T3 och hypofysen behöver inte längre pressa på med mer TSH. Sköldkörteln fungerar igen, även om T3 är relativt lågt, under förutsättning att TSH också är lågt. Hypofysen behöver inte så stark signal för att sköldkörteln ska fungera. Behandlingen borde alltså vara att i första hand minska insulinresistensen.

Cancer. Det har visat sig att insulinresistens ger en 12 gånger högre för risk för cancer. Fetma, högt blodtryck och triglycerider är också riskfaktorer, men deras riskmultiplikator är mycket lägre.

Kolorektal cancer (tarmcancer). Vår tredje vanligaste cancerform. Drabbar cirka 5 500 personer årligen. Vanligtvis anses denna vara förenad med högt intag av mättat fett och rött kött. En alternativ uppfattning är att även detta är en sjukdom som påverkas av höga insulinvärden, orsakade av insulinresistens och metabolt syndrom. En kost med en stor andel kolhydrater, vare sig det är socker eller stärkelse, höjer blodsockret och insulinhalten i blodet och ökar därmed risken för insulinresistens. Höga blodglukosvärden är i sig inflammationsdrivande och en bra grund för cancerceller. Det är således inte halten mättat fett i rött kött eller brist på fibrer, utan ett samtidigt intag av kolhydrater, som är orsaken.

Bröstcancer. Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och drabbar cirka 7000 svenska kvinnor per år. Bröstkörtelepitelet omsätts snabbt och påverkas av höga insulinvärden, tillväxtfaktorn IgF-1 samt högablodsockervärden, precis som tarmens epitel. Så därför bör kosten innehålla ett minimum av kolhydrater för att minska insulinsutsöndring och IgF-1 samt den inflammatoriska effekten av glukos.

Prostatacancer. Den vanligaste cancersorten hos män, cirka 28% av alla cancer hos män. Även denna cancer har samband med insulinresistens, på grund av att även prostataepitelet lättare malignifieras på grund av effekten av insulin och de toxiskt höga sockervärdena. Hela skalan av mer eller mindre elakartade prostatacancrar har klara samband med insulinresistens.

Cancer med metastaser. Försök på möss har gjorts med ketogen kost. Ketosgruppens livslängd var 78% längre än kontrollgruppens, som fått standardkost med kolhydrater. Man såg att normala celler kunde anpassa sig till ketogen förbränning, medan cancercellerna var beroende av glukos.

Denna kunskap är inte ny. Warburg­effekten upptäcktes av den tyske forskaren Otto Heinrich Warburg, redan på 1920-talet. Då kunde han visa att cancerceller har en helt annan metabolism än vanliga celler. De är beroende av glukos som bränsle. Flera framstående tyska forskare har fallit i glömska efter 2:a världskriget, då forskningens tyngdpunkt flyttades över till USA.

Vill du fördjupa dig mer kring vad du själv kan göra om du har cancer eller vill undvika att få det, rekommenderar jag min vän Sven Erik Nordins fantastiska hemsida www.svaradoktorn.se.

ADHD och epilepsi. Ketogen kost vid barnepilepsi har använts i snart 100 år. Leta gärna up den fantastiska filmen “First du no harm” med Meryl Streep. Finns gratis på YouTube. Epileptiska barn, som inte svarar bra på antiepileptiska mediciner, får ketogen kost även i Sverige, vilket minskar deras anfallsfrekvens.

ADHD-barn mår ofta mycket bättre på lågkolhydratkost, blir lugnare och sover bättre.

Alzheimer och Parkinson. Hos parkinsonpatienter förstörs receptorerna för dopamin kontinuerligt, och därför ger tillfört dopamin bara sämre och sämre effekt. Hos alzheimerpatienterna är det signalsubstansen acetylkolin, som får en allt sämre verkan. Den glykerande och inflammatoriska processen runt neuron och synapser måste bromsas upp, förmodligen en process som endast delvis är reversibel.

Ett alternativ till den läkemedelsbehandling som ges idag och som får ses som symtomlindring, skulle vara ett lågt intag av kolhydrater och proteiner med ett högt intag av fett. Alltså en ketogen kost med ett restriktivt intag av protein. Det förhindrar höga halter av inflammationsdrivande glukos, insulin och leptin.

Alzheimer kallas ju ofta diabetes typ 3 eller att man fått diabetes i hjärnan.

En studie från 2018 av 154 icke-diabetiska Parkinsons-patienter som genomfördes vid Cedars-Sinai Hospital i Los Angeles fann att 58% av dem hade insulinresistens. Vid Alzheimer visar studier att 80% av patienterna har insulinresistens. Så även om inte insulinresistens ensamt är orsaken till Parkinson, så verkar det överrepresenterat hos dessa patienter.

Depression. Behandling med SSRI-preparat, har inte visat sig så framgångsrikt, som man hoppats. SSRI förlänger tillgängligheten av serotonin i hjärnan och motverkar på så sätt depression, som ofta förknippas med låga serotoninhalter.

Det räcker inte att öka serotoninet, om det finns en serotoninresistens. Det kan jämföras med insulinresistens. Serotoninsignalen är beroende av insulinkänsligheten. Höga insulinnivåer verkar hämma serotoninets effekt på dess receptorer. Så återigen bör kolhydraterna dras ner på.

Sammanfattning. Det verkar inte råda något tvivel om att våra kroppar föredrar minimalt med kolhydrater. Vi har bara ett hormon som sänker blodsockret, insulin, men flera som höjer det. Och det beror troligen på att när våra kroppar skapades en gång i tiden, så fanns nästan inget som höjde vård blodsocker. Och därför behövde våra kroppar inte ha så kraftfulla system för att minska på blodsockret. Därför tycks våra kroppar lida rejält av den kolhydratrika kost vi äter idag. Så det är nog ingen slump att många av de som mirakulöst botat sig själva från kroniska sjukdomar, många gånger använt en ketogen kost. Det är troligen något i den stilen våra kroppar är skapade för.

» Läs också om covid-19 och insulinresistens

Källor
Agneta Schnittger ”Insulin – den felande länken”
Ivor Cummings & Jeffry Gerber MD “Eat rich, live long”