Insulinresistens-index.

Insulinresistens-index eller TyG-index (triglycerid/glukos-index) är en screeningmetod för insulinresistens som är mycket enkel att använda och kräver endast två laboratorieresultat, dina triglycerider och ditt fasteglukos. Med ett TyG-index på 4,49 eller högre är sannolikheten större att du har drabbats av, eller kan drabbas av, insulinresistens, än om du ligger under 4,49. Du behöver mäta dina värden först, om du inte redan gjort det. Om du inte får gjort det genom sjukvården, kan du köpa tjänsten hos till exempel medisera.se. Med koden feelgoodhavefun får du där 10% rabatt. Ett annat företag är werlabs.se.

Så får du fram ditt TyG-index
Fyll i dina triglycerider och fasteglukos. Så räknar kalkylatorn själv ut index för insulinresistens eller det så kallade TyG-indexet (triglycerider/glukos-index). Under kalkylatorn får du information om de olika värdena. Se om du får GRÖNT eller RÖTT i den sista viktiga rutan.

Triglycerider

Lågt är bra <1.7

Fasteglukos

Bör vara 4.2-6.0

TyG-index

Lågt är bra <4.49

Så tolkar du värdena

Triglycerider. Lågt värde är bra. Gärna under 1. Höga värden beror oftast på högt intag av kolhydrater. Högre än 1,7 är mindre bra, det är ett tecken på metabolt syndrom och innebär ökad risk för hjärtsjukdom mm. De flesta som äter lågkolhydratkostkost har mycket låga värden, mitt låg senast på 0,61.
Lågt är bra. Bör åtminstone vara under cirka 1,7.

Glukos. Skall vara ditt fasteglukos och skall därför tas på fastande mage. Ofta på morgonen eller förmiddagen innan du ätit något. Om ditt glukosvärde är förhöjt trots att du inte har ätit något under en relativt lång tidsperiod kan det tyda på diabetes. En liten ökning kan tyda på att kroppens produktion av insulin är hämmad. Detta tillstånd brukar oftast kallas för pre-diabetes. Det är inte bara diabetes som kan ge förhöjda värden av glukos i blodet. Stress, cancer i bukspottskörteln, levercirros och många andra sjukdomar och syndrom kan ligga bakom en höjning. Om du äter lågkolhydratkost kan ditt blodsocker/glukosvärde vara upp till 7 på grund av metabola orsaker. Och äter du en ketogen kost (strikt lågkolhydratkost) och är ketoadapterad, så kan det ligga neråt 3. Mitt låg senast på 5,5.
Normalt intervall brukar uppges till 4,2-6,0.

TyG-index (triglycerid/glukos-index). Eller insulinresistens-index. Detta är ett sätt att kalkylera risken för att drabbas av, eller se om man redan har drabbats av, insulinresistens. Indexet har visat sig i studier korrelera med uppkomsten av fettlever, som kan vara ett tecknen på insulinresistens. När insulinproduktionen är slutkört, på grund av cellernas försämrade förmåga att ta upp glukos/blodsocker, minskar insulinproduktionen och det blir därför för mycket glukos/blodsocker i blodet. Det blir överskottsenergi. Då omvandlas denna överskottsenergi till fett i levern. Det kan på sikt bli pre-diabetes och diabetes typ 2. Själv har jag ett TyG-index på 4,29.
Lågt är bra. Bör vara under 4,49.

En persons värden säger egentligen inte något men jag nämner ändå mina, efter att i 10 års tid ha ätit en stor andel fett och lite kolhydrater.

Vad tyder högt TyG-index på?

Enzymet ALT (alanine aminotransferase) finns främst i din lever. Mindre mängder ALT finns också i dina njurar och andra organ. Din kropp använder ALT för att bryta ner mat till energi. Normalt är ALT-nivåerna i blodet låga. Om din lever är skadad kommer den att frigöra mer ALT i blodet och nivåerna stiger.

ALT betraktas som en icke-traditionell kardiometabolisk riskfaktor, vilket innebär att den kan associeras med typ 2-diabetes, metaboliskt syndrom och risk för hjärt-kärlsjukdom.

Studier har visat att förekomsten av NAFLD (Non Alcoholic Fatty Liver Disease), alltså icke alkoholrelaterad fettlever, ökade signifikant i takt med ökande nivåer av ALT men också ett ökat TyG-index. Men det visade sig också att TyG-index presterade bättre än nivåerna av ALT, när det gällde att upptäcka riskerna för icke alkoholrelaterad fettlever. Och är ett bra verktyg för att också se riskerna för insulinresistens, eftersom de första cellerna som börjar få problem med att använda insulinet, är just levercellerna.

Källor
Martina Johansson ”KETO – den kompletta boken om ketogen kost”
Ralf Sundberg ”Forskningsfusket bara fortsätter”
Ivor Cumming ”Eat rich, live long”
Agneta Schnittger ”Insulin – den felande länken”
Dr. Richard Maurer ”The BloodCode”
www.dietdoctor.com